frokenahlskog

Igår var vi på Prima igen med M. Det känns som ett riktigt bakslag att behöva gå dit med henne igen, men det är för allas skull. Hon fortsätter att vara livrädd för folk, inte ta ögonkontakt, svårt att komma nära inpå osv.
När till och med dagis reagerar och vill prata om henne så känns det ju som att gå dit är det enda rätta. Vi fick ju samma psykolog och hon är väldigt bra. Hon pratade lite om olika diagnoser, men att det inte alls behövde vara så heller. Det är ju så svårt att veta när hon är så liten och i Sverige ställs inga diagnoser på barn under 2 år.
Nästa vecka blir det i alla fall möte på dagis, sen ska vi tillbaka till Prima för att se hur vi ska gå vidare.